9 månader, 3 veckor

I år bestämde jag mig för att ta ett långt sommarlov -mitt första på många många år. Det kändes lägligt mitt i en pandemi :p Det har jag mestadels ägnat åt att helt enkelt ja.. ha sommarlov, ta långa promenader och flitigt rehabilitera högerfoten. Det går relativt bra men så sjukt långsamt. Efter 7 månader hade jag kommit en halv centimeter längre än efter 3 månader och idag är det ingen större skillnad jämfört med då. Däremot är det inte i närheten lika obehagligt och ömt som då så jag intalar mig att det går åt rätt håll...

Jag har under sommaren masserat "knölen" med handflatan en del för att mjuka upp ärrvävnad och mjukdelar och det verkar ha hjälpt då det inte stramar lika mycket där längre. Jag har kunnat ta i för kung och fosterland i mina försök att böja stortån uppåt med handen och det blir långsamt lättare att säga VAR det gör ont -vilket är omkring där det sågats (inte över det synliga ärret). Den stora senan som tydligt syns under hålfoten känns kortkortkort och behöver stretchas massor! Jag jobbar på det...

Ju mer "uppvärmd" foten är desto mindre ömmar den och det ska väldigt mycket till för att något ska göra märkbart ont. Däremot så kommer jag inte lika långt när foten inte är uppvärmd, vilket gör att det nästan känns som att börja om från "utgångsläge: stel och meh" varje morgon. Om det "färdiga resultatet" ska presenteras efter 1 år så får jag kanske stretcha hårdare..?

Rörlighet - 8 månader. 10cm

Ärret ser jättefint ut

 

Slutresultatet närmar sig...